Så bygger vi vind- och värmesäkra städer  

Samtidigt som temperaturer stiger som en följd av klimatförändringar förtätas våra städer. Stadsområden skapar så kallade värmeöar, där temperaturerna är högre jämfört med områden utanför städerna. Detta är kopplat till ökade hälsorisker, framför allt för äldre och små barn.  

− Genom att kartlägga värmeförhållanden och luftkvalité kan vi bidra till att skapa detaljplaner som tagit hänsyn till dessa faktorer. Konkret handlar det ofta om att skapa ytor med skugga vilket ofta innebär mer växter och grönområden vilket vi vet skapar svalare urbana klimat och ofta bättre luftkvalitet, säger Marie Haeger- Eugensson, som är chef för forskning och utveckling på COWI i Sverige och som också forskar inom värme- och luftmiljö.

Högre hus - blåsigare städer

Vind och värme går hand i hand i städers lokala klimat. Vinden kan vara svalkande, men när det blir alltför blåsigt på gator och torg kan det vara störande och till och med farligt. Dessutom påverkas vindförhållandena av hur vi planerar våra städer. I Göteborg har det byggts flera höga hus de senaste åren, exempelvis Karlatornet och Hotellet Draken. Att bygga på höjden innebär vissa problem eftersom husen kan skapa effektiva “vindkanaler” som leder starka vindar ner till gatunivån eller genom trånga gator och passager där vindhastigheten ökar.

Sanna Poulin jobbar med vindsimulering på COWI, något som länge använts när det handlar om att bygga broar. Men nu ökar intresset från stadsplanerare i nordiska länder. 
− De är mer och mer medvetna om att vind måste vägas in i planeringen. Det viktiga är att detta görs i ett tidigt skede, för vindsimuleringar kan peka ut problem och vi kan hitta förbättringar som är en del av planen. Det blir sällan bra att lösa ett problem i efterhand, säger Sanna Poulin.  

Ett exempel på en lösning sent i processen är att bygga skärmar på husfasader som bryter av vindar.
− Skärmar på fasader är dock inte en särskilt effektiv metod. Höga hus kan med fördel ha ett eller två våningsplan i botten, och de kan flyttas bort från gathörnen. Det är mer effektivt för att stoppa vindar, säger hon.

En annan metod är att i ett tidigt skede skapa utrymme för träd och växter nära hus som bryter upp vindarnas väg, och även skapar skugga.
− En åtgärd för att förbättra tätbebyggda områden vara att använda vegetation, exempelvis inom gaturum. Detta ger både skugga och bryter upp vinden men kan dock försämra luftkvalitén om man inte planerar rätt. När det gäller värme är det också viktigt att ha svalare områden, som parker, inom promenadavstånd för att skapa så kallade “svala platser”, säger Maris Haeger-Eugensson.

Viktiga simuleringar

För att begränsa vindhastigheten är det viktigt att ta ett helhetsgrepp på det aktuella området som planeras. Om vindhastigheten till en problematisk plats är hög måste de lokala åtgärderna vara mer effektiva.
− Det är alltid en bra idé att först utföra en övergripande kartläggning för att identifiera problemområden både när det gäller vindhastighet och värme, för att föreslå de mest effektiva åtgärderna, helst för både värme och vind, säger Marie Haeger-Eugensson.

I områden som ska byggas kan vindsimuleringar användas för att bedöma om olika ytor i ett område kommer att vara behagliga att vistas i, och hur ofta det kommer att blåsa över den satta gränsen. Kriterierna varierar men ofta är cirka 5 meter per sekund ett gränsvärde för vad som upplevs behagligt för människor när de vistas i ett öppet område som ett torg. 

Syftet med Sanne Poulins arbete är att skapa behagliga och säkra gator och ytor i marknivå. COWIs projekt i Carlsberg Byn i Köpenhamn är ett exempel på detta. Där planerades ett område med blandad bebyggelse, bland annat en del högre hus, där några av dem låg vid gatuhörn. 
− Från början var fasaderna helt horisontella, vilket vi kunde se bidrog till höga vindhastigheter. Men vi fick mycket gehör för vårt arbete och fasaderna ritades om så att de fick en bredare bas och att våningarna över hamnade lite längre bort från gatan. Det är exempel på lösningar som bidrar till mer behagliga vindförhållanden, säger Sanne Poulin.