Rösterna som formar Linnéplatsen 2.0

Linnéplatsen är redan idag full av liv och rörelse. Det är ett nav i Göteborgs kollektivtrafik och här finns huvudentrén till stadens älskade park Slottsskogen. Lindholmsförbindelsen kommer att ha en stor påverkan. När detaljplanen görs om och anpassas för järnvägsplanen för projektet, är målet att göra Linnéplatsen tryggare och mer tilltalande.

− En ny detaljplan tar ett helhetsgrepp för området inklusive en ny hållplats. Här bestäms hur människor ska kunna röra sig på bästa sätt, till exempel antalet körfält för bilar, stråk för fotgängare och cykelvägar. Planen sätter också ramarna för estetiken och lyfter fram arkitektur som finns och har funnits på platsen, säger Malin Croner, Landskapsarkitekt på Arkitema, som har samarbetat med COWI kring hur Linnéplatsen ska se ut i framtiden. 

Social konsekvensanalys

För att planera platsen på bästa sätt gäller det att samla in olika typer av relevant data. COWI har till exempel kartlagt och analyserat hur fotgängare, cyklister och bilister rör sig på platsen med hjälp av flygbilder. Detta för att kunna hitta ett ultimat flöde i trafiken. Malin Kroner har jobbat med en social konsekvensanalys, som studerar hur olika grupper i samhället vill uppleva och använda platsen.

− Trygghet är en viktig fråga men det betyder olika saker för olika människor. Ett perspektiv är att det är viktigt att skapa en öppen plats där det är lätt att få en överblick. Det är också viktigt att ha belysning på kvällar och nätter och trafiksäkerheten är central, särskilt eftersom det är en miljö där många barn rör sig. Då behövs säkra passager förbi körfält och cykelbanor samt tydlighet i hur de ska röra sig.

Samlar in åsikter

Vad som skapar trygghet och vad som är tilltalande är alltså i allra högsta grad subjektivt. Malin Croner och hennes kollegor har därför samlat in synpunkter från olika grupper. Enkätundersökningar har gjorts, en av Göteborgs Stad bland medborgare och en av Arkitema bland 100 gymnasieelever.

Det har genomförts intervuer med besökare på Linnéplatsen och möten med en lång rad fokusgrupper. Till exempel med unga tjejer, med barnvagnsföräldrar och förskolepedagoger, med Synskadades Riksförbund, med longboardåkare och med anställda på Naturhistoriska museet.

− Vi har velat samla in perspektiv från olika grupper och åldrar. Platsen kommer att förändras och målet är såklart att förändringen ska upplevas som så positiv som möjligt för alla som kommer besöka Linnéplatsen.
 
Vad har varit utmanande i projektet?

− Det finns många olika viljor i en stad och en utmaning kan vara att dessa ställs mot varandra. Trygghet kan för vissa vara lugn och stillhet, men för andra liv och rörelse. Så det är en spännande process att se hur olika intressen kan mötas.