Rätt väg för Sveriges framtida elnät

Zoomar in för att få hela bilden

Innan den exakta sträckningen kan fastställas måste en lång rad parametrar vägas in. Dessa omfattar natur- och kulturmiljöer, boendemiljöer, tekniska förutsättningar, försvarsintressen, byggbarhet, landskapsbild och samhällsplanering. Målet är att ledningen ska påverka sin omgivning så lite som möjligt.

En viktig del av arbetet är att utreda den biologisk mångfalden och identifiera alternativa sträckningar som skyddar sällsynta eller känsliga miljöer och arter. COWI är en del av teamet som, utrustat med förstoringsglas och kikare, inventerar och kartlägger naturmiljön längs Karlstadbenet.

– Vårt fältarbete resulterar i kartor som visar områden som är viktiga att bevara, säger Niklas Albertsson, specialist inom naturmiljö på COWI. Om känsliga miljöer identifieras på båda sidor om den befintliga ledningsgatan kan alternativa sträckningar bli aktuella. Den nuvarande kraftledningen byggdes under en tid då biologiska inventeringar inte genomfördes på samma sätt som i dag, vilket gör det viktigt att även dokumentera miljön här.

Vad finns i marken?

Den åldrande kraftledningen innebär ytterligare utmaningar eftersom stolparna kan ha påverkat den omgivande marken. Framför allt kan stolparna och deras tryckimpregnerade träfundament ha orsakat markföroreningar. Därför finns geotekniska och miljötekniska experter på plats för att undersöka frågan närmare.

– Längs hela sträckan finns totalt omkring 1 500 stolpar, och vi genomför markundersökningar vid cirka tio procent av dem, säger Maria Magnusson, miljökonsult på COWI. Med hjälp av en geoteknisk borrigg tar vi prover på olika djup och avstånd från stolparna. Syftet är att fastställa vad som finns i marken och hur eventuella föroreningar ska hanteras när stolparna tas bort.

En färdig plan

Informationen som samlas in kommer att ligga till grund för en miljökonsekvensbeskrivning som lämnas till Svenska kraftnät. Tyréns, som är huvudkonsult i projektet, ansvarar för att ta fram samrådsunderlag åt Svenska kraftnät, där även den information som COWI samlar in kommer att ingå.

– Jag är otroligt stolt över hur vi har lyckats etablera effektiva arbetssätt inom vår gemensamma projektorganisation och i det nära samarbetet med Svenska kraftnät, säger Jessika Ekberg, projektledare på Tyréns.

Byggstart för Karlstadbenet planeras till 2030 och anläggningen beräknas tas i drift omkring 2035.